En riktig gynnare tyckte skattmasen

Nu har myndigheterna varit ute på jakt igen och den här gången får man anse att fångsten var tillfyllest.

En solbadande Carolina Gynning poserade glatt på sin blogg och den arma människan anade uppenbarligen inte att hon därmed gjorde sig till högvilt för de onda krafter som ständigt strövar över internets betesmarker.

Jag har ärligt talat inte den blekaste aning om vad Gynningskan producerar när hon är på semester men det är tydligt att det föreligger en viss diskrepans mellan skattemyndighetens uppfattning och hennes egen vad gäller de bärande argumenten i själva frågeställningen.

Myndigheter kan verkligen vara riktiga festförstörare och inte skulle jag då för mitt liv kunna tänka mig att så offentligt visa upp min solsemester samtidigt som jag yrkar avdrag på hundratusentals kronor.

Jag tror dock inte att Carolina Gynning gråter sig till sömns på nätterna bara för ett misstag även om det var något korkat.
Kan nog tänka mig att reklamvärdet ökar i takt med med exponeringen vare sig det är negativt eller positivt.

Jag undrar hur mycket pengar hon drar in bara på sitt varumärke?

Det är väl så att vi lever i ett samhälle där det gäller att sälja sig själv och gärna gå över lik för detta.
Och med vår regering och de nya moralregler som följde med den är det väl inte så märkligt att man vill slippa ifrån lite skatt genom att tumma på diverse regler.

Vi har ju fått lära oss att skatt är av ondo för att den går till låtsassjuka samt alla andra kretiner som bara lallar omkring.

En sådan personlighet som Carolina Gynning skulle utan vidare klara sig i vilket samhällsklimat som helst.
Hon har drivet och det är under alla omständigheter något positivt.

AB
SvD

Äntligen är Domedagen här

Det börjar bli hög tid att rannsaka sig själv nu när den av vår Gud en gång uppdragna domedagsklockan stadigt tickar mot slutet -  i alla fall enligt diverse foliehattars diffusa tolkningar av en utdöd indianstams almanacka.

Kanske att man skulle ha köpt en flygbiljett och firat undergången gemensamt med annat löst folk vid foten av det franska berg som sägs vara den sista utposten och där rymdgubbarna ryktesvis kommer till räddning när katastrofen väl är ett faktum.

De där hippisarna som visas på tv verkar ju vara ett gäng lagom festliga individer som säkert kan få en att se lite vad som helst uppåt den stjärnfyllda natthimmelen.

Det trista alternativet är att vara här hemma och ha det lagom tråkigt och fundera över allt livets jävlighet hur det nu var den korta stund man fick vara här.

Vad har man föresten egentligen utfört för gott här i världen förutom att sitta och kverulera på en blogg?

Tja, kanske det är bättre att fundera över vad man inte gjort istället.
Jag har tillexempel bara blivit polisanmäld en endaste gång för att ha skändat den svenska flaggan.

Nu när man sitter och tänker efter så är det ett oerhört komiskt brott värt att utföra fler gånger.

Och om man ser det från den seriösa sidan.

Inte heller har jag bidragit till att de stackars människorna vid Afrikas horn fått mat i magen vilket egentligen är rena skammen.

Däremot tycks det som om hela Somalia har packat sina väskor med vinterkläder och lämnat landet för det ack så kärva klimatet som råder i Sverige.

Vi gör alla så gott vi kan och visst kan man tacka sin lyckliga stjärna för att man blev född i ett av världens mest framstående länder.

Man kan gnälla lite på hur saker och ting sköts men är det som indianerna menar så lämnar vi alla snart in ändå.

I dödens stund är vi lika.

Trots att verkligheten är beskaffad med stolpskott som Reinfeldt och hans liga, borde det finnas tillräckligt med godhet i världen som gör att man törs hoppas på en morgondag ändå?

Eller också har Gud tröttnat på hela skiten och lämnat över rodret till den hen kastade i helvetet.
Ungefär som det sägs i bibeln.

Och då fortsätter det väl ett tag till?

Fast nog hade det varit skojigt att vara vid det där berget nu tillsammans med alla andra dårar.

Ett potent dilemma

Alltmedan stormen viner runt stad och hus och snön läggs i drivor känner man sig rätt fångad inomhus framför bildskärmens trygga sken.

Därför skall dagens blogg handla om något så viktigt som problem med potensen.

Har du en aning om hur många män som lever med bristande förmåga att få erektion?
Det handlar om bortemot hundra miljoner världen över så det är inget litet problem.

Det gäller inte enbart äldre män utan är mycket mer utbrett än man kanske först tror.
Många "killar" runt fyrtiostrecket kan känna av det som en följd av att prostatakörteln förstorats.

Något helt naturligt men som ändå kan kännas jobbigt därför att man karaktäristiskt riskerar att hamna under begreppet "gubbe" och det är ju det sista man vill i den åldern.

Den medicinska termen är erektil dysfuktion och det kan handla om allt från att känna sig stressad till ha en sjukdom som gör det svårt att upprätthålla erektionen.

Ibland kan besvären vara tillfälliga och uppstå över tid eller så är det mer ett permanent tillstånd.

Det betyder alltså att det inte behöver ha något att göra med brist på känslor eller kärlek.
Lusten kan mycket väl finnas där och det är naturligtvis mycket olyckligt för den drabbade.

Risken är att den egna manligheten ifrågasätts och att man därför drar sig undan sexuella relationer.

Fortfarande känns det pinsamt att tala om hur man har det för en läkare eller partner och detta alltså trots att så många män är drabbade.

Lösningen på det finns som så ofta på Internet.
Ta kontroll över dina erektionsproblem  och sluta känn dig ensam!