Världens hittills största kärnkraftskatastrof inträffade klockan 01.26 natten till den 26 april 1986.
Efter att personalen stängt av säkerhetssystemen för att prestandatesta reaktor 4 blev härdsmältan som aldrig skulle ha kunnat inträffa plötsligt verklighet. En serie explosioner totalförstörde anläggningen och med explosionerna följde närmare nio ton radioaktiva ämnen vilka kastades upp i luften för att sedan spridas vidare med vindarna i nord och västlig riktning.
De följande fem dagarna kontaminerades Vitryssland, Ryssland, Polen, Baltikum och Skandinavien.
Mer än nittio gånger radioaktivt material än vad som drabbade Hiroshima förpestar nu över tjugo år efter katastrofen fortfarande människor och naturresurser.
Cancertalen har sedan det inträffade skjutit i höjden men ingen verkar längre orka bry sig eller finna orsaker.
I Sverige höjs återigen röster för att vi skall glömma det inträffade och fortsätta utveckla kärnkraftsprogrammet.
Man kör helt enkelt över den tidigare folkomröstningen med motiveringen att kärnkraftsenergi skulle vara ren och klimatsmart, dessutom hänvisar man till den nya ryska gasledningen vilken skulle utgöra något diffust hot som måste motpresteras.
Att svenskarna redan den 23 mars 1980, med Harrisburg i gott minne röstade för en utfasning av nukleär energi det struntar den nya tidens innovatörer fullständigt i.
Vid folkpartiets landsmöte uttalades i stället krav på att driva kärnkraften i Sverige vidare, det handlar då inte endast om att ersätta de tio befintliga reaktorerna, även nybyggnationer skall kunna genomföras.
"– De steg vi har tagit är inga myrsteg, det är älgakliv. Men nu är det tid att ta ytterligare steg. Varför ska vi sätta gränsen vid tio? Varför inte öppna för fler? undrade EU-parlamentarikern Olle Schmidt och påpekade att han som skåning inte tänker motsätta sig en nybyggnation vid Barsebäck."
Det verkar som om absolut ingenting har hänt.
Möjligen är det så att okunnigheten med tiden fått breda ut sig - och då inte så många människor längre kommer i håg katastroferna är spelplanen därför öppnad för profitörer, lycksökare och folkpartister.
För bara tre år sedan var Sverige endast minuter från en härdsmälta av värre omfattning än den i Tjernobyl.
En kortslutning slog då ut elen i Forsmark.
Reaktor 1 var utan ström i 20 minuter och kylningen till reaktorstavarna därmed borta.
Reaktorn stängdes ned men ett konstruktionsfel gjorde att bara två av fyra säkerhetsgeneratorer kom i gång.
Om alla fyra strejkat skulle härdsmältan ha varit ett fullbordat faktum.
Endast tur räddade kraftverket och allmänheten den gången.
Tro aldrig någonsin på vad folkpartisterna kväker ur sig om miljöfördelar och säkerhet.
Ingen av dem vet vad de pratar om.
De är däremot alla fullfjädrade lögnare så tillvida att de vet hur att slå dunster i ögonen på menigheten.
Gå inte på den rättframma jargongen, de raka klara budskapen och det "ärliga" uppsåtet.
Folkpartister är alla av tradition och historia opportunister.
De säljer sig alltid till den som betalar bäst och har aldrig folkets bästa framför ögonen annat än om de kan utnyttja det för att vinna valframgångar.
Släpp aldrig kappvändarna med blicken.
Ty rätt vad det är har deras politik blivit orsak till att dina barn brinner upp i chockvågorna från ett exploderande kärnkraftverk.
SvD
2 comments:
Hej,
Verkligeheten är inte så svart eller vit som du beskriver den i ditt inlägg, Erica.
Jag vill att du besvarar en fråga: Vad är viktigast, att bekämpa användningen av fossilbränslen som leder till global klimatuppvärmningen eller att bekämpa kärnkraften?
Dessa frågeställningar står mot varandra, mer kolkraft eller mer kärnkraft? För alternativet till kärnkraft är i praktiken mer fossila bränslen.
Jag vill också att du besvarar en fråga till. Hur många liv har kärnkraften tagit jämfört med hur många liv brytningen av kol tagit? Hur många gruvarbetare har inte fått sätta till livet jämfört med kärnkraften.
Min erfarenhet är att man inte ska anklaga någon för dummjönseri. Det kan nämligen straffa sig att ha tvärsäkra svar på komplexa frågor.
Mitt svar är att det handlar om en politisk prioritering mellan två dåliga alternativ. I det valet väljer jag kärnkraft framför mer kol, olja och gas.
Med vänliga hälsningar
Olle Schmidt, Europaparlamentariker (FP)
Hej Olle!
Möjligen skulle du inte tänka fullt så enkelspårigt.
Det finns ett uppenbart dummerjönsperspektiv i sakfrågor där politiker och då enligt min erfarenhet främst folkpartister har som retorik att ställa det ena mot det andra.
Förmåga till sidledstänkande är inte något jag främst förknippar med en folkpartist.
Mitt enkla svar till dig i frågan om kärnkraft eller kolkraft är att det skulle ni ha tänkt på tidigare.
Politiker har i många år vetat om farorna med bägge men aldrig brytt sig om att driva fram något alternativ till dagens energiformer.
Men det är ju å andra sidan inte försent börja nu - eller?
Annars är det nog så att om Forsmark hade råkat ut för en härdsmälta då för två år sedan hade du inte varit lika självsäker i din argumentation.
Men det är å andra sidan en självklarhet och inte något påstående om kappvänderi.
Svaret på din andra fråga är alltså att det inte handlar om hur många liv kärnkraften har tagit jämfört med kolkraften utan snarare om hur många liv kärnkraften kommer att ta den dagen en ny härdsmälta inträffar.
För det kommer det att göra.
Eller kan du gå i ed på att alla kärnkraftverk är säkra?
Jättekul att du tittade in här Olle.
Vänliga hälsningar
Erica, din antagonist i cyberrymden
Post a Comment