Sunday, June 27, 2010

I ett hårdnande Sverige blir dråp verklighet

För någon vecka sedan applåderade folk när en stackars tjej bad om och fick dräpas.
En massiv kampanj från inte minst bloggare och dagstidningar triggade henne till att ta det beslut hon gjorde.
En vårdplats ledig och en besparing på x miljoner kronor för samhället.

I dagens SvD visar man  upp vad den så kallade dödshjälpsmaffian inte vill höra talas om.

Den här gången handlar det om en kvinna som hoppat med huvudet före i för grunt vatten och därigenom blivit totalförlamad.
Hon säger själv att om Socialstyrelsens nya direktiv funnits då för sjutton år sedan så hade hon inte varit i livet i dag.
Hon lever numera ett rikt liv men skräms av godtyckligheten inom sjukvården.
Det går alldeles utmärkt att leva vidare och må bra trots de allvarliga skador som hon dras med varje dag.

Skillnaden mellan de två, är att hon som dräptes av sjukvården, på ett påtagligt och hetsande vis kände att hon inte var önskvärd i detta hårdnande klimat där till och med tidningarna skriker rakt ut hur rätt det borde vara för personer med obotliga sjukdomar att få lämna jordelivet.

Sedan dess har vi börjat avliva patienter här i Sverige och nyligen också i Tyskland enligt tidningen Dagen.

Klart att man numera är livrädd om man lever med en obotlig sjukdom.
En läkare kan tala om för patienten att det inte finns mer att göra annat än att bli sängliggande med diverse slangar instuckna här och där, och genast tänker patienten på orden "parasit" och "dödshjälp"

Det är ingen tillfällighet att allt fler vill ta sina liv (och gör det) i det här kalla klimatet där icke arbetsföra människor bestraffas hårdare och hårdare.
När allt blir kapitaliserat - hur mycket är ett allvarligt vårdfall värt då?

Och alla dessa gamla människor som lämnar avtryck på skattsedeln, de kanske är mindre dyra än de som är yngre, men kostar ändå massor av skattemedel.
Ärligt?
Vad har en gammal lortgubbe för rätt att leva och bli kanske bortåt 90:år på den naturliga vägen?
Kostar massor av pengar.

Och varför inte vidareutveckla  hela dödshjälpsdebatten till mongolider, cp-skadade och folk som är efterblivna i största allmänhet?

Det är det naturliga steget till fler skattesänkningar och därmed till mer pengar i din plånbok.
Kom igen - vi har redan sparkat sönder de arbetslösa och sjuka.
Vi har vänt dem upp och ned och skakat på dem tills alla pengar ramlat ut.

Varför då inte införa lite effektivare dödshjälp också?
Tanken lockar..eller hur.

Den kvinna som det står om i dagens tidning såg dock möjligheterna inte hindren.

Och samhällsnyttig är hon under alla omständigheter så att det räcker.
Ändå letade hon tidigt upp en man som var beredd att ta hennes liv.
Som tur var så insåg hon att hon trots allt kunde göra lite nytta och ha kul på samma gång.

Men vem bestämmer över vilka som skall dräpas, det handlar inte om patientens vilja, det är bullshit.
Det är inte den drabbade som står för ingreppet utan i stället någon läkare som en gång fick sig inpräntat att doktorer finns för att rädda liv och att allt annat är oacceptabelt.
En sådan läkare borde avskedas med omedelbar verkan.

Som alla vet kan en människas psykiska kapacitet variera beroende på depression eller andra sjukdomar som det går att få hjälp med.
Även om man är bunden till sängs så har det moderna samhället ett otal med hjälpmedel att erbjuda.
För mig låter symptomen hos hon som dräptes som en typisk depression.
Och meningen var väl att dödshjälpsdirektiven bara skulle omfatta de som är mentalt friska?

Att öppna upp för att avliva människor med olika defekter är som att ge sig på Pandoras ask.

Hoppet är det sista som lämnar människan.

SvD

10 comments:

Anonymous said...

Mycket bra skrivet!

Erika said...

Tack.

Anonymous said...

Här finns några skattekronor till att spara in, så vad väntar vi på ?

Erika said...

Vi väntar på att Alliansen skall vinna ännu ett val, så kommer det nog. :)

Morotsodlaren said...

Bra skrivet Erica!
Det här är tydligen och naturligtvis en av dina hjärtefrågor - och varför skulle det inte vara det?
Men tyvärr är det allt för få som reagerar på det här. De allra flesta skakar på huvudet och tycker att var och en gör sitt val. Att folk flest sedan kan tjäna en hacka på det genom mindre skatt och mera stålar i plånboken till bland annat Thailandsresor som tidigare bara var för manliga sexturister (de kvinnliga åkte till svartaste Afrika)

Det borde reageras mera mot aktiv dödshjälp, eller rättare sagt konsekvenserna av den. Det gäller att se ett steg vidare så som du gör.
Redan när vanliga ålderspensionärer räknas som bidragstagare är det ju helt befängt! Men folk är så giriga och så egoistiska som de värsta missbrukare och tänker bara på sig själva, sina förbannade hus och sina verandor som skall täcka halva jordens yta!

En grupp som borde få upp ögonen är de moderna mammorna. Tänk på deras barn, vilka i regel framfötts när kvinnorna närmade sig, eller rent av passerat 40-årsstrecket. Vilket allt oftast är ett beslut på grund av karriär och reslyssnad.
Har de verkligen tänkt tanken om deras barn får en sjukdom som innebär det samma som för kvinnan i artikeln - hur kommer mödrarna att reagera då? Men jag vet svaret för jag glömde ju en sak, nämligen pengarna!

Erika said...

Jadu, Morotsodlaren.
Framtiden ter sig allt mer dyster.
Tyvärr tror jag att bidragstagare och sjuka kommer att få det ännu svårare i framtiden.
Ingen vill ge pengar frivilligt till något samhälle.
Nuförtiden är vi individer och var och en får ta rätt på sig själv.

Katarina said...

Bra skrivet! Det är så sant och riktigt. Ändå blir jag ledsen, för jag är rädd för att människan inte har lärt sig något av historien. Det enda hon lärt sig är att hon inget har lärt sig, för att upprepa ett gammalt utnött uttryck.

Låt mig citera:

"Eutanasi: Dödshjälp för obotligt sjuka diskuterades redan på 1920-talet, men det var först i Tredje riket som allvarliga överväganden gjordes om att dessa saknade existensberättigande som 'onyttiga ätare' med 'liv icke värda att leva'. Nu utvidgades listan till att omfatta även handikappade. Från tvångssteriliseringen av 'ärftligt sjuka personer' till till direkt utrensning - förkönande uttryckt som eutanasi (grekiska för en skön, lätt död) - gick en rak linje."

Friedemann Bedürftig: "Tredje riket från uppgång till fall - en uppslagsbok"

Nu verkar vi vara tillbaka igen till debatten, som fördes för snart 100 år sedan. Och snart 'återupptäcker' våra makthavare tredje rikets lösning. Otäckt!

Erika said...

Tack Katarina för det positiva omdömet.

Tyvärr är det nog så som du fått beskrivet.
Man töjer på gränserna lite åt gången.

Att Sverige skulle bli föregångsland just när det gäller Eutanasi är inget märkligt.
Svenska läkare var på den tid du beskriver nog så intresserade av tyskarnas experimentlusta.

De flesta är naturligtvis döda, men den sociala Darwinismen är ett arv som allt för många liberaler ur de nya generationerna tagit till sitt hjärta.

Det är samma sak som i boken du beskrev, skillnaden är att det inte har gått så långt att man öppet deklarerat vissa människor som onödiga ätare.

Man tar ändå bort all värdighet från de människor som inte riktigt hänger med och låter dem känna all världens otrygghet och rädsla för att de befinner sig i limbo och vet vad regeringen och många andra människor egentligen tycker om dem.

Alliansen lär genom sina tilltag människor att foga sig så att de till sist är villiga att utföra vad som helst till en minimal kostnad.

Snart nog lär det uppenbaras vilket luftslott regeringen byggt upp och då räcker det inte med fler skattesänkningar för lånade pengar.

Det finns även gott här i världen tänk på det.
Så var inte rädd.
Saker som hänt för länge sedan kan nog hända igen.
Men det sker på ett annat sätt.

Katarina said...

Erica, det är sant att nyliberalimen tagit socialdarwinismen till sitt hjärta. Något som för övrigt inte lär ha ett dugg med Charles Darwin att göra utan snarare med filosofen Herbert Spencer.

Jag har röstat på det 'röda blocket', så länge jag kan minnas, så jag förstår precis vad du menar. Jag är så anti-allians, som man kan bli.

Men samtidigt misströstar jag vad det gäller socialdemokratin. De är kanske så tysta, därför att de är så bakbundna. De är bakbundna av EU, men främst av Kapitalet.

EU har visserligen åstadkommit en del gott. Att de fördömde Israels attack mot "Ship to Gaza" var bra och att de kräver ett avskaffande av dödsstraffet för aspiranter till denna 'gemenskap' är bra. Men ändå tjänar EU enbart - till syvende och sist - kapitalet. Tyvärr!

Därför misströstar jag lite inför framtiden. Vet inte vart man ska sätta sitt hopp. Men kanske är det som du säger, att det även finns gott i den här världen. Din blogg är ett tecken på det =)

Erika said...

Det viktigaste projektet i Sveriges historia, blir framöver att få människor att förstå hur vi alla behövs, och att det dessutom är bråttom.
Lite luddigt formulerat kanske, men en människa som har ett samband och känner sig delaktig i ett samhälle bränner inte bilar och startar kravaller.

Detta är någonting som Reinfeldt för evigt kommer att misslyckas med hur många poliser han än sätter in.
Problemet ligger på ett annat plan.

Jag tror på att det finns något gott hos den mer gynnade befolkningen i vårt land.
Och att de sakta men säkert kommer att förstå.

Kanske de en dag upptäcker att de vill ge skattepengar till samhällets bästa istället för att känna sig tvingade därtill?

Pengar är ändå bara pengar.

Varför de rödgröna håller så låg profil beror antagligen på att de faktiskt värvar i det tysta.
Eller att de har semester :)

Temperaturen kommer nog att stiga framåt september.
Det är den månaden som avgör oberoende av vad som hänt hittills.

Men jag tror att många liberaler på insidan av regeringen börjat tröttna på alla grymheter som ständigt riktas mot de sjuka och fattiga.

Det var nog inte av den anledningen som man ville bli politiker.

Vi bär alla med oss ett uns av makt att kunna förvandla det här landet till något bra, låt oss utnyttja det förtroendet.