Sunday, January 23, 2011

Nej..nej...nej

Powered by FeedBurner


Enligt ryktesspridning från SVT:s politiska kommentator Mats Knutson kan det vara så illa att självaste Per Nuder riskerar att bli tillfrågad av S valberedning om han skulle vilja ta över partiledarposten.

Göran Perssons egen favoritlakej är alltså, till alla karikatyrtecknares oförställda glädje, redo att dammas av och åter kastas ut på banan.

Är det på det viset man har tänkt att lyfta socialdemokratin?

En människa så indoktrinerad av en Göran Persson, vars politik till och med fick gamla moderater att vifta på svansen, borde i en god värld inte vara lösningen på problemet utan snarare en del av självaste orsaken.
Hur verklighetsförankrad är egentligen den moderatfraktion inom partiet som så till den milda grad har lämnat de gamla värderingarna bakom sig att man ser ett fortsatt utarmande av partiet som något önskvärt?

Vad man vill ha är en valvinnare, inte bara 2014 utan även 2018 - detta skulle alltså vara Nuder? Varför då kan man fråga? Vi har redan Reinfeldt och alliansen.
Varför skulle en plastfredrik som Nuder vara bättre än den riktiga varan?

Någonstans har det spårat ur ordentligt. Vad är det egentligen för röster i dagens samhälle som påverkar socialdemokratin?
Eller rättare sagt - vilka är det egentligen som har kidnappat rörelsen?

Är Nuder näringslivets röst
Naturligtvis är det så.

Hur kan man så totalt nonchalera vad rörelsen en gång stod för?
Moralupplösningen verkar närmast total i ett parti som med vett och vilja förtränger den anständighet som förr åtminstone fanns på papperet.

Socialdemokratin bildades en gång som motpol till de ohämmade marknadskrafterna just för att man förstod att det var viktigt att alla medborgare behandlades rättvist.
Man ville komma bort från ett Sverige där människor utnyttjades och for illa på grund av att de var fattiga och utsatta.
Man begrep att ju mer som man främjar sig bort från den generella välfärdstanken jämnar man också väg för olika former av fascism.

Om detta lärde man sig inte minst av den slags råa liberalism som föregick och också var en orsak till de bägge världskrigen.
I dagens Sverige ser vi återigen hur marknaden vinner terräng på den enskildes bekostnad och nu om någonsin behövs det starka motkrafter. Sjuka far illa och främlingsfientliga partier kommer in i riksdagen.

Varför har då alla dessa grundläggande socialdemokratiska värderingar numera kastats bort till förmån för något slags idolrace i jakten på den partiledare som har bäst förutsättningar att matcha moderaterna i sin liberalism?
Hur kan man ens inbilla sig att det skulle vara något bra?

Borde det inte vara dags nu att socialdemokraterna faktiskt talar om för väljarna vilket samhälle man egentligen vill ha? Har inte den frågan blivit riktigt ordentligt bortglömd?
Man talar om att man vill ha en statsminister som kan hantera pressen, inte är alltför gammal och som kan leda partiet till valseger - jaha.

Men vad fan vill man egentligen nuförtiden?
Är det någon som vet det?

Förr ville man bygga ett rättvist samhälle åt alla men den tanken faller ju platt till marken om man fortsatt tänkt sig att bedriva skattepolitik endast för de som redan har, vilket väl blir så illa tvunget nu när man skall attrahera  de medelklassväljare som röstat in moderaterna.

Och hur blir det med privatiseringarna vilka hittills bara har haft som konsekvens att spekulerare berikat sig och att det blir dyrare och sämre service för den enskilda medborgaren?
Är det också något bra?

Sanningen är väl att ingen egentligen vet vad socialdemokraterna vill - allra minst de själva

Men vad annat är väl att vänta från människor som tycker att Per Nuder är lämplig som partiledare?


2 comments:

Anonymous said...

Nå, du förstår kanske vad jag menar med irreparabelt ? :)

Tro mig, det där partiet måste demonteras och byggas upp från noll och ingenting, alla försök till uppriktning av nuvarande kvarlevor är bara ett sätt att fördröja nödvändigheten.

Vi måste tillbaka till ursprunget, Palm och grabbarna och deras utgångspunkter (före Branting), till fackföreningar som är till för sina medlemmar och ingenting annat. Kollaboratörer har vi haft nog av.

Därifrån kan man möjligen bygga upp någonting fungerande igen, fast helst skulle man börja ännu mer från grunden.

Anonymous said...

Ta ut svängarna i tänkandet lite istället, här finns jordens chans att bygga nåt riktigt bra om vi vill, livet behöver inte gå ut på att hålla folk inlåsta i 65 år innan dom i bästa fall får njuta av friheten några år innan dom dör.

Allt handlar om att samarbeta intelligent utan en massa mellanhänder som ska sko sig på att låsa in oss i olika mentala fällor.

http://www.youtube.com/watch?v=4liTEz4C5U4