Negertårta och norrmannen vi aldrig kan få nog av

Vi skriver nådens år 2012 och det vettlösa tycks frodas i en sällan skådad omfattning.

Att ha dåligt omdöme kan det kanske kallas för när man som kulturminister medvetet låter sig smaka en tårta formad till fördom.

Jag har sett bilderna på bakverket ifråga och om man tycker att seriealbumet "Tintin i Kongo" visar en hårt daterad bild av okunniga människors syn på andra folkgrupper, så är det ändå ingenting mot den figur som kulturministern tidigare på dagen satte tänderna i.

Det var helt enkelt en tårta konstruerad för att på alla sätt och vis uppfylla en rasists våta dröm.
En karikatyr så hårt dragen att ordet "neger" kommer över en hur lite fördomsfull man än anser sig må vara.

Och denna delade kulturministern glatt med sina vänner utan att ens tveka det minsta.

Jag förstår mycket väl att afrosvenskarna känner sig provocerade av just denna kulturyttring från det svenska etablissemanget.

Så till Breivik.
Ömsom flinandes, ömsom grinandes.
Men mest av allt en bisarr särling som har snappat upp sin världsbild från en idévärld i högsta grad levande.

Vi skall aldrig glömma det hur stort vårt förakt än är

Breivik ville mer än något annat ha en megafon.
Hans mediatid motsvaras nu av publicitet värd miljarder.

Människor följer varje minut av hans egocentriska resa mot helvetet.
Tidningarna lägger snabbt ut alla hans uttalanden.

I sin sak har han redan vunnit.

Detta faktum måste vara bland det allra svåraste att smälta för de anhöriga till offrena.

DN
DN
DN
SvD
SvD
GP
Dagen