Det hela är i sin enkelhet lysande:
"Jag skulle kunna tänka mig att ha väldigt grälla färger på kuvertet och skicka hem till den misstänkta för detta."
"Det är lite grann att du får skämmas på torget"
En Moderat justitieminister vill alltså återinrätta skampålen på torget för att sätta misstänkta och inte skyldiga därvid.
Vad blir det sedan?
Skall vi börja bränna häxor också?
Att Ask nu tar tillbaks vad hon sagt ändrar ingenting i sak.
Människan måste ha varit helt övertygad om vad hon sade på det där seminariet.
Det är bra att folk började protestera.
Hade man inte gjort det skulle nog skampålen vara införd rätt snabbt.
Nu fick Ask istället äta upp vartenda ord.
SvD
DN
12 comments:
du skriver att det inte förändrar något i sak att Ask tar tillbaka vad hon sagt.
Hur menar du människa? Att det inte är någon idé att ångra sig, att det inte är någon idé att säga förlåt och att det inte är någon idé att komma på bättre tankar.
Vilken vidrig människosyn du har
Så du tycker att allting är ok bara man "ångrar" sig sedan.
Ask hade naturligtvis inte ändrat sig om hon fått gehör för det hon sade.
Och det kanske inte är så klokt av dig att skriva om människosyn, när din justitieminister precis demonstrerat ett fall av riktigt äkta människoförakt.
Jepp, hon tog tillbaks allt hon sagt.
Under tvång.
Om man vill vara vänlig kanske man ändå skulle kunna hävda att Ask är ganska oförställd som representant för sitt parti och dess värderingar, det hon ger uttryck för är förmodligen exakt vad hennes partikamrater tänker men är alltför mediatränade för att ge luft åt i det publika rummet ?
Tim Burtons version var det, hade inte sett den förrän nyligen men den var inte dum alls (även om själva storyn var skäligen tunn). Jag kontrar med denna då om du råkar ha missat Bulgakov:
http://www.youtube.com/watch?v=H61s7jRmT6M&feature=PlayList&p=E46621C6BE790253&index=0&playnext=1
He,he..
The Master and Margarita är en av nätets långkörare och väl tänkvärd på många nivåer.
Man får väl se boken/serien främst som en revolt mot det slutna och totalitära Sovjet.
Mycket atmosfär där.
Vad beträffar Ask så blir det bara märkligare ju mer man funderar på det.
Det är säkert så att flera av hennes partikamrater tycker och tänker som hon.
Frågan är ju vad som händer om Alliansen får fyra år till?
Risken att alliansen på egen hand skulle lyckas skramla ihop röster till en period till känns inte överdrivet stor, därtill har man lyckats rätt gediget med att skrämma bort sina egna, i synnerhet bland yngre liberaler.
En uppenbar risk finns dock att fr.a. pensionärerna nu går mot SD, mycket talar faktiskt för den saken då denna grupp har fått minskad köpkraft, inte bara genom skattereglerna utan även genom 'bromsen'. I ett sådant läge skulle alliansen förmodligen inte behöva så lång betänketid innan man spolar principerna och tar ombord SD för att kunna uppnå egen majoritet. Det finns fog för pensionärerna att betrakta de etablerade partierna med ett stort mått av skepsis.
I ett sådan scenario gissar jag att de sista resterna av gemensamma nyttigheter lär komma att avvecklas eller säljas ut de fall verksamheterna bedöms profitabla. Vi kan nog även gissa att den sociala instabiliteten kommer ha hunnit utvecklas så pass långt att vi får se closed communities bli en realitet i de mer välbärgade områdena. Vid det här laget kommer även medelklassen ha börjat känna av försämringarna, främst genom minskad köpkraft och arbetstillfällen som en konsekvens av ökade kostnader för uppehälle och avgifter.
Å andra sidan - om vi betraktar riskerna vid en möjlig valvinst för de rödgröna är det uppenbart att man måste handla omgående med återställare för att neutralisera den sociala instabilitet som har vuxit fram under åren efter EU-inträdet. Ett scenario där det tar ett á två år att visa konkreta resultat kommer ofelbart att accelerera såväl social som politisk instabilitet och bädda för ett maktskifte 2014 och ytterligare fragmentering av den politiska scenen.
Om du har en timme över vore det kanske värt att kolla in den här gossen, börja med 5 minuter av frågestunden, den sätter fingret på vad som är det egentliga problemet:
http://www.youtube.com/watch?v=l22O33KyWa4
http://www.youtube.com/watch?v=oARBdBtGenM
http://www.youtube.com/watch?v=GAqG51uwzMI
Har inte hunnit titta på allt, men verkar klokt att kolla in närmare.
Kom att tänka på den där kinesiska förbannelsen: "må du leva i intressanta tider"
Vi lever nog alla i en lögn.
Men att pensionärerna skulle rösta på SD tycker jag kanske är en lite överdriven farhåga.
En del, visst, men inte så många.
Det här är visserligen den första generationen pensionärer som inte naturligt har kampen i blodet.
Allt var redan fixat och klart när de växte upp.
Det är därför man ser många äldre som är precis som stora barn.
Giriga, bortskämda och ovilliga att dela med sig.
Det kanske är så att SD utlöser huggreflexen hos dem, de är svårtydbara, men näe..
Closed communities är redan en realitet i Sverige, tänker på Victoria park , Limhamn plus en del andra fashionabla ställen.
Medelklassen lurar sig själva riktigt ordentligt, de blundar för regeringens omfördelning av pengar till de rikaste samt utförsäljningen av välfärden.
Man har köpt deras tystnad genom att ge dem sänkt skatt.
Egentligen finns det inga arbetare längre.
Bara välbärgad medelklass och därifrån är
steget väldigt långt till de medellösa.
Arbetslösa, sjuka och fattigpensionärer.
Av den anledningen tror jag ändå att regeringen har en stor chans att bli omvald.
Ställer man de starka mot de svaga så vinner alltid de starka.
Den sociala misären kommer att öka. Den är stor redan idag och på något vis känns det som att vi går mot nyfascism.
Det är små varningstecken som mer har med en känsla i ryggmärgen än vad som är synligt.
Tack för länkarna som sagt var.
Mycket matnyttig
'Kom att tänka på den där kinesiska förbannelsen: "må du leva i intressanta tider"'
Det var nog den vi råkade ut för, ja.
Intressant är det iallafall så det förslår, historiskt rentav. Personligen hade jag kunnat byta just det här kapitlet mot någonting stillsammare, men min nyfikenhet tar som vanligt överhanden.
Allt började med en förutsättningslös kartläggning av varför det plötsligt hade blivit så ont om pengar och vad som kunde förmå Ingvar Carlsson att 1991 störta ner till EU och be på sina bara knän om inträde, fyra år innan folk fick tycka nåt om idén ...
'Vi lever nog alla i en lögn.'
You bet.
Det har vi dessutom gjort länge, betydligt längre än vad det ger sken av vid en första anblick. Skillnaden mellan nu och då är att man då fortfarande besvärade sig från politiskt håll med att upprätthålla illusionen av ett ömsesidigt samhällskontrakt.
Ge Perkins en timme, han har en del intressanta poänger och det är ingen slump att samma sak händer i princip överallt med en otäckt precis tajming.
Ska göra som du säger, intressant.
Samhällsbyggandet håller på att falla ned i en avgrund.
Oordningen är beräknad och kalkylerad.
Jepp, intressanta tider.
Nu är det dags för mig att ta helgen.
Trevligt veckoslut.
Dyker väl upp igen framåt måndag. :)
Likaledes, seize the weekend.
Allting har minst två sidor, det finns vissa fördelar med tokiga moderatkärringar också såtillvida att pedagogiken kring vad dessa egentligen står för blir närmast övertydlig, det är bra mycket svårare med hala typer likt som CHP upprepar det inpräntade budskapet likt en telefonsvarare och aldrig lämnar manus, än mindre vågar sig på en dialog.
En spricka i fasaden behöver därför inte vara fel, och en tydlig tillspetsning av skiljelinjerna kan faktiskt skapa förutsättningar för nya spelplaner som aldrig hade blivit möjliga i ett lite mer 'pissljummet' samhällsklimat av den typ som varit sossarnas melodi genom åren. Organisationer och företrädare som blir för tjenis med motståndarlaget bör betraktas med ett stort mått av skepsis.
Som ett exempel växer SAC snabbt nu bland jobbarna (jodå, det finns faktiskt jobbare nu också även om dessa kanske inte så ofta står vid löpande band numera utan mer bemannar support- och callcenter och liknande) och visar på vad fackligt arbete egentligen handlar om.
Tydligare demarkationslinjer kan således ha sitt berättigande eftersom det tvingar fram reaktioner och handling, fram för fler fabrikörer i bästa Hasse Alfredsson-stil och ytterligare goda pedagogiska exempel. :)
Jag måste vara väldigt dimmig efter helgen.
Jag läste CHP som California Highway Patrol, men förstår nu att du menar Husmark Persson. :)
Ja, det vore nog till fördel för debatten om fler fasader rämnade.
Och då menar jag inom alla partier, inklusive de rödgröna.
Det är många ting som styrs ovan människors huvuden.
Vad vi lätt glömmer är att regeringen åtminstone teoretiskt skall fungera som förvaltare av våra åsikter och önskemål.
De skall alltså fungera som en förlängning av folkviljan.
Istället verkar det som om marginalintressena tagit över med sina lobbygrupper.
Inställningen har blivit att politiker är varelser med egna motiv och mål oberoende av den demokratiska processen.
Och uppgivenheten är allt vi andra får bära med oss.
Nu mer än någonsin är de ouppnåeliga gudar vilka lever sina liv ovan molnen, medan vi här på jorden är spelpjäser som följer den rena populismen och blundar för vad som döljer sig därbakom.
Ge oss ett köttben i form av sänkt skatt så håller vi tyst.
Fram för fler fasadsprickor och flugor på väggarna.
Jag skulle väldigt gärna höra vad som sägs på alliansens interna krigsmöten.
Jag kan tänka mig att en person som Schlingmann är en veritabel guldgruva när det gäller de nya övermänniskoidealen.
Inte mer dimmig än att analyserna sitter som klistrade dock.
Det tragiska är precis som du konstaterar att politikerna har fått andra lojaliteter, det handlar inte längre om ett bra och ett dåligt alternativ utan snarare om marginella gradskillnader av typen om vi vill välja att bli helstekta eller flottyrkokade.
Att sedan merparten av beslutanderätten överförts till EU gör inte på något vis sakernas tillstånd mer lätthanterliga, riksdag och regering har reducerats till ett skådespel för att upprätthålla illusionen av ett alltjämt fungerande demokratiskt system. I praktiken växelverkar dock de båda blocken kring att dra obekväma politiska beslut i mål och har bortsett från retoriken kring genomförandet det allra mesta gemensamt.
Konsensus mellan blocken illustrerades tydligt i baxandet av t.ex. Lissabonfördraget, samtliga partiers politiker var rörande eniga om att fördraget genomförande var en alltför stor och komplex fråga för att bli föremål för en folkomröstning, och när det väl skulle voteras röstade båda blocken (med undantag från v) för en ratificering.
Häromdagen beslutade riksdagen om att skjuta till en kredit om 25 miljarder för att bistå IMF med att rädda Greklands ekonomi (v hade någon reservation men stödde på det hela taget beslutet), detta resulterade inte ens i en notis i media. Samtidigt dör här i landet utförsäkrade sjuka eller försämras av att tvingas in i diverse aktiviteter och tvingas lämna både arbeten och sina hem.
Var finns logiken i detta annat än att våra politiker har lämnat oss ?
Här har du en till ganska intressant betraktelse som bidrar till perspektivet, tar en stund att ta sig igenom men ger en hyfsad historisk bakgrund till vad som händer:
http://www.youtube.com/watch?v=Iv-ZCj1_HHI
Post a Comment