Saturday, December 4, 2010

Det kommer en morgondag

Powered by FeedBurner

Nu när Mona Sahlin i princip är avtackad och klar kan man konstatera att hennes karriär inte direkt varit kantad av rosor.
Ständigt jagad av all upptänklig media blev hon till sist en allt för stor belastning.

Vad man lätt glömmer i mediabruset är att Mona Sahlin på många sätt är en utmärkt partiledare.
Hon har förmågan att kunna tala med folket på ett lättbegripligt sätt så att alla förstår vad politik är eller  åtminstone vad det borde vara.
Dessutom  är hon alltid rakryggad och konsekvent i frågor hon tror på.
Ibland går det nästan till överdrift, som hennes styvmoderliga behandling av Sverigedemokraterna.

I jämförelse ter sig Reinfeldt lätt svajig och nog har Mona frambringat en och annan svettpärla i pannan på moderatledaren under alla de debatter som har hållits.

Det talas mycket om stagnation i partiet och att det måste förändras, men vad är det då det skall transformeras till?
Ibland när man lyssnar på diskussionerna kan man få en krypande obehagskänsla av att det finns starka krafter som vill dra partiet längre åt höger.
Som ett moderaterna light ungefär.

Jag anser också att man bör förändra partiet.
Men skall man städa så skall det göras ordentligt.
In med det unga gardet och slå  alliansen med uppkäftighet och kaxighet.
Spöa deras Julio Iglesias med Motorhead.
Det finns att ta av.

Varför inte till exempel låta  Jytte Guteland hoppa över den långa process som det i vanliga fall tar inom socialdemokratin att nå de riktigt höga posterna?
Släng in henne som partiledare direkt i stället så får alliansen något att bita i.
Hon har en del riktigt sunda åsikter och skulle nog rätt snart omfamnas av det unga gardet.

Tyvärr dras partiet i nuläget av  ett och annat ruttet äpple.
Nu är det inte tid att dra ut i långa grubblerier om vad man skall göra och inte göra.
En person som måste få respass ganska omgående är Urban Ahlin.
Han har säkert bra kvaliteter som är till godo för de som verkar inom partiet, men han är rökt av pressen och läser man högerbloggarna märker man hur de vässar pennorna i väntan på att Sahlin skall avgå så att de får kasta sig över honom.

Gör inte om samma misstag som ni gjorde med Mona Sahlin.

Socialdemokraterna har några mycket viktiga frågor att ta itu med i framtiden.
Föryngringen och utrensningen av det gamla hör till en kategori.
När den processen är avklarad väntar det riktiga hundjobbet.

Hur förklarar man för människor att det är bra att betala skatt när plånböckerna vuxit på bredden just av den anledningen att man inte har gjort det?
Människor som arbetar har fått det bra med moderaternas politik och känner antagligen ingen skuld gentemot de som på ett eller annat sätt har hamnat bredvid och far illa.
Hur skall man kunna förankra solidaritetstanken i ett land där det numera anses fult att vara sjuk eller arbetslös?
Majoriteten bestämmer fortfarande i demokratiska val och majoriteten jobbar och sliter och vill knappast  dela med sig av lönen för sitt anletes svett.

Detta har blivit så djupt förankrat i folksjälen under de år vi har haft moderatstyre att självaste socialdemokratin blivit ifrågasatt som ett bidragsparti och därmed dragits med i det negativa debattklimatet.
Hur skall man någonsin kunna vända sig bort från den stämpeln utan att ge sig in som något slags copycat till alliansen med raserade och borttagna reformer?

Socialdemokratin lider av dåligt självförtroende och av den anledningen vore det lämpligt att byta ut det gamla deprimerade gardet innan man börjar med själva återuppbyggandet.
Socialdemokrater skall naturligtvis vara socialdemokrater med allt vad det innebär också i framtiden.
Man skall stå upp för traditionerna även om det nuförtiden är obekvämt och politiskt inkorrekt.
I bland verkar det som om själva den hundratjugoåriga historien är till belastning för partiet, men man borde tvärtom påminna de som är unga idag vad partiet tog strid mot och vad högern egentligen står för även om den kamouflerar sig väl.

Jytte Guteland och hennes kompisar skulle nog vara vuxna den uppgiften tror jag.
Och skratta inte.
I bland är det bra med det okonventionella.

SvD
Expressen
DN
Dagen

2 comments:

Anonymous said...

Kanske är det ändå bäst att låta socialdemokratin i den form den antagit blekna bort i glömskan och lämna utrymme för någonting annat ?

Man har genom 30 års trixande navigerat in i ett spel som kommer vara utsiktslöst eftersom de väljare man försöker attrahera iallafall hellre röstar på moderaterna, och de väljare man borde attrahera stöts bort av bristen på politiska alternativ.

Erika said...

Idealen håller fortfarande.
Politikerna gör det inte.
Dags för storstädning bland betonghäckarna, dags att släppa in frisk luft.