Den gamle metallarbetaren och fackbasen Stig Malm beklagar sig över att han som ombud inte får vara med och rösta in den nya partiledaren och det kan man förstå. Vad skall han egentligen till kongressena att göra då?
Det är med rent Stalinistiska metoder man nu går till val, och segerherren verkar vara given på förhand. För det blir en man, det är säkert, frågan är bara vem av dem.
Såg att någon hade lanserat Leif Pagrotsky, och varför inte?
Karln är underhållande och han har ett starkt kulturellt intresse; har en ljudbok som jag tankat ner från nätet där han är uppläsare.
Dessutom råkar jag veta att han gillar Pink Floyd, och en kille med så sund musiksmak borde faktiskt få bli statsminister.
Det är annat än Reinfeldts Da Buzz , som han angav som favoritmusik en gång när han blev tillfrågad.
Inte mycket hjärna i den musiken kanske, men Fredrik gillade att dammsuga till den, i alla fall när den Polska hemhjälpen var borta.
Annars tycker jag att det verkar tunt i leden för sossarna. Det finns ingen som direkt sticker ut och det är väl i den trista situationen man befinner sig.
Jag hade hoppats ett tag, i brist på annat, att Sommestad skulle ha fått posten.
Men nu skall det till varje pris alltså vara en man.
Hoppas det finns omdöme nog att välja någon med stjärngloria ity det man måste göra nu är att vinna många anhängare så att man snabbt som ögat kan få till ett nyval. Hur det skall gå till vet jag inte, men de där kålsuparna som sitter vid makten nu får bara inte förstöra landet i nästan fyra år till.
Så är läget.
Gör om, gör rätt..
Dagen
SvD
DN
1 comment:
Paggan är ett ganska gott val om dom nu envisas med att köra vidare, dels verkar han rimligt välmöblerad i skallen och sen kan han faktiskt debattera och föra sig någorlunda.
Var han sedan står på höger-vänsterskalan har jag aldrig lyckats komma underfund med.
Post a Comment