Thursday, March 3, 2011

En av Bildts minkar kanske inte var någon mink

Powered by FeedBurner

Efter att en sovjetisk ubåt av Whiskeyklass kraschlandat vid Torumsskär i Gåsefjorden 1981 fungerade den svenska marinen samt svensk media på högvarv.

Grundstötningen  iscensatt av en högeligen berusad kommendör av tredje graden, Anatolij Michailovitj Gustjtjin, kom som en ytterligare bekräftelse på vad man tidigare misstänkt; det vill säga att främmande makt opererade aktivt på svenskt territorium.

Redan föregående år hade man nämligen upptäckt en ubåt som man jagat men sedan slarvat bort.

Det talades om den allvarligaste kränkningen sedan andra världskriget och om "det kalla krigets svenska front". I oktober inleddes en aldrig tidigare skådad ubåtsjakt och svenskarna började se främmande fartyg lite varstans.

Då två amerikanska örlogsfartyg stannade till i Stockholm för ett flottbesök noterade flera ögonvittnen ett periskop alldeles intill det ena fartyget. Tre dagar senare syntes en ubåt i ytläge i närheten av Stockholms hamn.

Kränkningarna fortsatte.
En ubåt passerade helt synlig ett svenskt örlogsfartyg i Sandhamn och en intensiv jakt med artilleri och sjunkbomber påbörjades.

Dagen efter fann man med ekolod en liten ubåt gömd i närheten av Musköbasen. (Hårsfjärden)
Medierna var med och medan kamerorna surrade jagade man inkräktarna.
De internationella reportrarna från främst USA och Västtyskland fann sig snabbt i situationen och kunde under några hektiska dygn skicka ivriga rapporter hem.

I Sverige var förvirringen stor över vilken nationalitet på farkost man jagade, väst eller öst och för den delen vem som egentligen jagade vem.

I den slutliga ubåtskommisionen från år 2001 bekräftas också mycket riktigt att varken västliga eller östliga ubåtar kan uteslutas i detta sammanhang.

Det hade för historieskrivningens skull varit trevligt om all jakt åtminstone resulterat i någon sänkt ubåt även om det naturligtvis skulle vara synd om besättningen så här i efterhand.

Efter att en privatperson hittat en ubåt av Whiskeyklass utanför Gotland kunde man därför tycka att intresset borde vara på topp från försvarsmakten men så verkar inte vara fallet.

Möjligen är man rädda för att få upp något som man kanske inte väntat sig.
Det skulle inte se så snyggt ut om det visade sig att ubåten mycket riktigt var sänkt - bara inte av svenskarna.

Man skall inte glömma att det opererade många natoubåtar i området, vad de kan ha haft för sig under de krigsövningar som påstås ha utspelats under Östersjöns krumma yta kanske inte är ämnat för allmänheten att känna till.

Eller också är det helt enkelt så att historien är pinsam för de som var med på den tiden; man drog ett löjets skimmer över hela nationen, något som urartade totalt i takt med att våran egen nuvarande utrikesminister Carl Bildt grundade hela sin politiska karriär på påstådda sovjetiska ubåtar - oftast osannolika, ibland minkar.

SvD
DN



                                              Kanske en ubåt?

En svart mink stor och spanar.





3 comments:

Peter Madison said...

Obegripligt agerande av svenska försvaret och politiker. En sjunken ubåt av whiskey-klass på svenskt vatten och ingen bryr sig??!!

Det ligger en hel kennel begraven här kan jag tycka.

Anonymous said...

Den ligger på internationellt vatten (svensk ekonomisk zon) fritt för alla ubåtar att åka i, kostar en hel del att undersöka.. Bör väl närmast vara av intresse för nationer som haft den ubåtsklassen att se om de har några sjömän kvar i den.
Lär kosta en hel del så det kan vi gott avstå från, vad förändrar det om det var en sovjetisk ubåt som skadats av svenska sjunkbomber.. Sovjet finns ju inte längre och vi vet ju redan att vi gjorde vårt bästa för att sänka fanstygen..
Kommer de tillbaka får vi väl försöka sänka ryska ubåtar istället för sovjetiska..

Anonymous said...

Enligt SVD:
"De bilderna vi har sett har tydligt visat att ubåten varit under bogsering, bland annat genom att man har skurit stora hål för att komma åt materiel. Vår bedömning efter den här korta tiden är därför att ubåten har skickats för upphuggning och att något har hänt under förflyttningen, säger han till SvD.se.

Enligt Bo känner man till minst fyra till sådana här ubåtar; två i södra Östersjön, en i Nordsjön och en rakt öster om Dagö.

– Vi avfärdar inte kategoriskt att det här skulle vara ointressant men just nu måste vi underhålla med våra sparsamma resurser. I och med att bilderna är så tydliga tycker jag att vi ska ligga lågt ett tag, det är inget akut. "

Låter rimligt tycker jag!