Pensionärsdjävlar

Efter att Kristdemokraterna gått in i förhandlingar om sänkt pensionärsskatt blev istället en annan av partiets hjärtefrågor uppfylld, nämligen rätten till avdrag för den som har råd att idka välgörenhet. Se där alltid något! Och KD förväntas därmed hålla sig lugna i båten då man ändock fått en liten skärva av sin politik genomförd.

Regeringen som i praktisk politik hellre gynnar de rikaste i samhället genom att sänka resturangmomsen försöker nu, för att rädda ansiktet, vända på opinionen genom att tala om hur mycket man, om det går bra för Sverige, skall sänka skatten för de stackars satar som befinner sig förbi livets middagshöjd.

Och är det inte kanske så att pensionärerna bevisligen redan fått en massa extrapengar genom åren, och är inte det i sig ett tecken på att man faktiskt kan lite på de som säger sig vilja införa reformer möjligen redan om något år bara finanserna är i ordning i den skakiga osäkra omvärld som hotar att sluka oss alla i sitt väldiga betandade gap?

Pensionärer är uppenbarligen regeringens tacksammaste objekt att grundlura, manipulera, dra vid näsan och alla andra liknelser man kan komma på i ämnet.

De hundralappar man fått i månaden har för länge sedan ätits upp av höjda levnadsomkostnader, något som företrädarna för regeringen låtsas vara okunniga om samtidigt som de själva knappast har några problem med att få pensionen att gå ihop efter att de tröttnat på politiken.

Nu skall (också något som KD slår sig för bröstet över) 500 miljoner kronor pytsas ut i höjt bostadstillägg till 250 000 fattigpensionärer. Det innebär i runda slängar 170 kronor mer i månaden. Detta i ett läge då priserna på en del dagligvaror nästan fördubblats över bara några år.

Snusgubbarna har till exempel all anledning att gråta sig till sömns på kvällarna då regeringen planerar att höja skatten på våt tobak med nästan tio kronor dosan vid årsskiftet.
Detta innebär att en dosa lössnus ökat från sjutton kronor innan regeringens tillträde till runt sextio kronor i dags dato.

De som är lyckliga nog att ha ett arbete har fått över hundra miljarder i skattesänkningar under den borgerliga regeringsperioden. Pengar som tagits inte bara från sjuka och arbetslösa utan också från vår gemensamma omsorg och allt däromkring. Ser man till detta har pensionärerna snarare bestulits då de oftast är mer vårdkrävande och därmed också i högre grad blir lidande av överbelastning samt andra konsekvenser av de indragningar som gjorts.

När regeringen, som egentligen är Moderaterna, talar i slutna rum är pensionärerna ideologiskt en belastning. Något annat vore orimligt på en fri marknad där som bekant penningen är allenarådande och man förväntas betala för sig själv ur egen ficka.

Det går inte att ha en stor grupp medborgare som får skattesänkningar utan motprestation.

Trots detta talar man nu med fuktiga Cocker Spanielögon om att arbetslinjen med dess skattesänkningar inte endast handlar om att arbeta utan att även de som har arbetat skall omfamnas; man menar då pensionärerna, precis som om inte sjuka och de flesta arbetslösa har haft en sysselsättning?

Om jag vore pensionär skulle jag nog ta regeringens senaste uttalanden med en nypa salt och kanske hellre stilla begrunda varför utspelet kommer precis efter att Kristdemokraterna bjäbbat lite i frågan genom att tycka (för något annat har inte KD mandat att göra) att pengarna från den sänkta resturangmomsen hellre borde ha kommit de som arbetat och byggt landets välstånd för kommande generationer till godo.

DN
SvD
SvD
Dagen
GP
Expressen