Monday, November 7, 2011

När ondskan tar över verksamheten

Powered by FeedBurner


Under de år som förflutit sedan den borgerliga regeringen fick till uppdrag av väljarna att genomföra sitt partiprogram så har döden kommit på besök till många hem.

Det kan handla om långtidssjuka som väljer att avsluta sina liv då de inte längre känner att samhället ställer upp för dem eller tonåringar som fastnat på psykmottagningar, i nedmonteringen av välfärden, där de hänger sig med ett skärp i garderobsdörren eller överdoserar i väntan på bortrationaliserad vårdpersonal.

Det kan också handla om gamla människor vilka ur ett lönsamhetsperpektiv förvandlats från vårdkrävande individer till ruttnande stinkande kadaver då riskapitalisterna ställt sina krav.
Åldringsvården har i många fall blivit till ren kötthantering på tid och därmed har också den rena ondskan gjort sitt intåg även där.

Det stora systemskiftet i Sverige handlar egentligen inte om pengar utan om attityder.

Enkelt uttryckt om hur vi ser på våra medmänniskor.

I Tyskland under andra världskriget tjänade Degesch, ett företag i den stora IG Farben concernen stora pengar på att tillverka Zyklon B som användes vid den tidens arbetslinje för att hålla både tyskar samt judar av olika nationalitet sysselsatta.

En osmaklig jämförelse?

Tja, det var den tidens sätt för företagen att kunna tjäna pengar på ett samhällsfenomen med attityder som till sist urartade så att ingen längre reagerade.

I Sverige kallar vi det för arbetslinje, fastän vi vet att människor dör på grund av att vi förklarat dem värdelösa genom att påstå att alla kan arbeta, och tar det sedan som alibi för att få våra egna skatter sänkta.

Samma sak är det med de privata företagens inmarsch i den svårt nedmonterade vårdsektorn.
Där man förr såg människan ser man nu endast avansen och de som får lida för detta är de som inte kan försvara sig, således vanvårdas de och dör.

Så hur har då attityden förändrats..när vi accepterar sånt?

Tänk efter ett tag så inser du att vi trots allt inte ligger så långt ifrån att bygga arbetsläger för långtidsarbetslösa eller att tvinga ut dem på obetalda statarjobb.

Vadå?
Det sista, gör vi redan det?
Tvingar ut dem på obetalda statarjobb?

Visst ja, Fas3.

Men attityden är att tala tyst.
För människor som tar sina liv eller bortsorteras till statarjobb utan värdighet på grund av en politik, eller att gamla vanvårdas på grund av samma politik är något som vi inte vill se, för vi har alla gjort oss skyldiga till medlöperi genom att acceptera jobbskatteavdragen.

Vi har sålt vår själ och våra attityder har förändrats därefter.

Är vi verkligen så mycket bättre än arbetarna på Degesch som tjänade sitt uppehälle genom att blanda till giftgas?

Är vi bättre än vakterna på arbetslägrena?

De ville heller inte gå med öppna ögon grund av de fördelar de hade av den tidens politik.

Du och jag sitter stillatigande och ser på hur hela landet förvandlas från en plats där omsorg och kvalitet faktiskt varit ledstjärna till att bli något slags Ny Moderatiskt nöjesfält där de rika skövlar vår trygghet från grunden.

Hur mycket har jobbskatteavdragen förändrat dig?
Hur långt är du beredd att gå för att få behålla dem?

Så går det när man säljer sin själ till ondskan.

SvD
DN
Dagen

1 comment:

Anonymous said...

Ett ord: nyfascism.