Det verkar som om dagens tidningar helst ägnar sitt utrymme åt olika infallsvinklar för att misskreditera Håkan Juholt.
Värst är enligt mitt tycke Aftonbladet med sin Lena Mellin som väl måste vara hemligt förälskad i Fredrik Reinfeldt då hon inte har ett enda kritiskt ord att säga om honom.
Håkan Juholt å sin sida anklagas för att "inte hålla sig till verkligheten".
Jag upptäckte när jag läste texten i Aftonbladet att man använder ord som "farlig" och "rädd" för att beskriva Juholt och det är ju inte precis vad man vill att en framtida statsminister skall vara.
Jaja..
Annars finner man, enligt mitt tycke, det mest intressanta i debattforumen.
Det tycks finnas en del nya strategier som jag inte lagt märke till förut.
Jag har helt plötsligt fått syn på en mängd inlägg som går hårt åt de socialdemokratiskt styrda kommunerna. Det handlar om "skojare" och allt associeras till Håkan Juholt som ju alla vet inte har rent mjöl i påsen.
Är det ännu en Schlingmannstyrd manöver?
Det verkar som ett logiskt fortsättningsteg i erövringen av Sverige.
En glidning bort mot det allra innersta av vårt samhälle, aktiverat likt trädröta som söker sina förgreningar efter att man en gång planterat angreppet på Juholt.
Varför skulle inte allt som kallas socialdemokratiskt vara skit när partiledaren är det?
Bara passa på att utnyttja läget.
Jag har också noterat att det måste finnas många socialdemokratiska "Ove Tove" därute.
Välformulerade debattinlägg skrivna av människor som alldeles uppenbart har insyn i partiet, och som liksom den där kristdemokraten har sin egen agenda.
Sedan har vi också alla dessa Sverigedemokrater som i sig består av en mängd olika falanger.
Somliga tål inte Reinfeldt medan andra hellre uttalar sig nedsättande om Juholt. En hel del accepterar inte någon av dem.
Detta är i sig en intressant utveckling.
Nästa val kommer helt att avgöras på internet, om detta råder inga tvivel.
Riksdagsdebatten?
Om man lyssnade noga kunde man höra desperationen i de moderata leden.
Juholt var duktig och tog upp viktiga saker.
Men vad spelar det egentligen för roll när allt som når ut till den vanlige medborgaren handlar om hur "farlig" och "rädd" han är?
Noterbart är också hur Reinfeldt passade på att smeta ned den nye vänsterledaren med kommunistbegreppet så snart han kom åt.
Verkligen seriöst.
Det är så det fungerar. Man hittar från motståndarsidan olika sätt att misskreditera och sedan rullar det på av sig självt.
Politiken blir i ett slag oviktig.
Själv kallar jag mig hellre för kommunist än Moderat.
Varför inte?
Det räcker med att titta på hur de nya moderaternas systerparti beter sig i Ungern för att ta ställning i den frågan.
AB
SvD
SvD
SvD
DN
DN
GP
3 comments:
Du kan vara förvissad om att Julle skrämmer sk*ten ur alliansen, annars hade man inte ägnat sådant fokus på karln. Alliansen är beroende av en dysfunktionell eller åtminstone svag opposition, i samma ögonblick som den börjar agera politiskt är Renfäll med bihang rökta.
Utspelet om esm-pakten är klockrent och ligger rätt i tid och rum, alla utom ett litet fåtal förvirrade folkpartister (åsså Åsbrink då) inser att elitens imperiedrömmen är framme vid vägs ände och bara kommer att kosta oss en dj-a massa pengar som går att använda till bättre saker.
Karln må vara rörig och fladdrig men lyckas han nu bara eliminera sina interna backstabbers och skapa uppslutning bland de återstående och agera politiskt med full kraft så bör han kunna plocka väljarsympatier i ganska breda skikt nu.
Undrar om inte en del av de hemliga partibidragen till Moderaterna åker in på just Lena Melins konto...
SVD framstår som en vänsterblaska i jämförelse ibland.
Som sagt, det är tragiskt att bevittna den mediala avrättningen av Juholt samtidigt som Reinfeldt och folkmordsmiljonären Bildt kommer undan med i princip allt...
Schibsted är väl i allt väsentligt en del av alliansens arsenal, att LO har 15% av ägandet lär knappast spela nån roll, i synnerhet inte med en ordförande som aktivt deltar i drevet.
Ännu mer tragiskt är faktiskt att se högersossarna konspirera å det oförskämdaste, nu senast den där eländiga Åsbrink som stack upp skallen i esm-pakt frågan.
Här har vi liksom kärnan i socialdemokratins dilemma, man omfattar alla åsiktsriktningar samtidigt, sånt inger knappast förtroende.
Egentligen är socialdemokratin två partier (minst), ett som ligger väldigt nära moderaterna och ett som kan antas vila på mer traditionell värdegrund.
Post a Comment