Ordo ab chao

Ordning ur kaos är vad jag tänkte att denna blogg skulle handla om.
Efter allt gnäll på Moderater Folkpartister, åldringsmördare och annat deprimerande skit tänke jag skriva något helt utan att klaga.
Möjligtvis ett rekord från min sida men inte desto mindre känner jag att det man gör negativt sprider sig som ringar på vattnet och skapar bara mer oro och kaos i Sverige.

I morgon har jag säkert ändrat mig men jag blev så infantilt glad när jag såg dagens nätupplaga av SvD och upptäckte positiva nyheter för en gångs skull.
I går var alla nyheter så deprimerande att jag helt enkelt inte orkade skriva en blogg till om eländes elände....

Så först av allt i dag möts jag av en bild på en gammal Saab 92 och ett påstående om att Victor Muller vill bygga en retromodell av bilen.
Det är helt fantastiskt och så originellt tänkt att gamla GM skulle ha bleknat om någon kommit med ett liknande tankesprång.
Folk kanske skrattar men jag tror att det är helt rätt.

Vi lever nämligen i en tid där allt retro är trend, och något så originellt som den gamla Saaben finns inte i bilvärlden.
Men det är ändå inte det som är så fantastiskt.
Muller framstår mer och mer som en människa som brinner för bilmärket.
Först trodde jag som alla att han bara var ute efter pengar på ett eller annat sätt.
Men jag har reviderat den uppfattningen.
Mannen är antingen ett geni eller en fullständig galning och det är precis vad Saab behöver.

Jag kanske får äta upp de här orden men jag tror på en framtid för Saab med eller utan retro.

Den andra högst roande nyheten är att man håller på att rekonstruera Birger Jarl.
Att det finns ett sådant intresse för folkungaättens stamfader är helt fascinerande i dessa tider av bröllopsyra bland de rojalister som anser att ättlingarna till en sketen en fransk officer har rätt att kalla sig kungliga.
Trots bröllopet är de ändå bara en parentes i den Svenska historien.
Men jag önskar verkligen att de blir lyckliga.

Birger Jarl anges ofta som grundare av staden Stockholm, sant eller ej så levde han i en tid fylld av märkliga händelser som bidrog till att forma det land som nu kallas Sverige.
Fram till sin död 1266 var Birger Jarl Sveriges egentliga styresman.
Jag har varit i Varnhem och där kan man snacka om att historien verkligen får en mening.

Anyway, nog snackat om den gode Jarlen.
Det finns andra som kan skriva långa bloggar om hans son och Erik den läspe och Halte.
Så gör inte jag.
Jag konstaterar dock att det är en god nyhet att historien inte blir glömd utan återskapas på alla de sätt.

Så har man upptäckt en ny jätteödla.
Två meter lång och växtätare.
Är det inte en fantastisk värld ändå.
Jag vet mycket väl att arter utrotas i en aldrig sinande takt.
Men att man missat en två meter lång ödla är ändå fantastiskt.

Och häromdagen upptäckte man en högst levande räka i ett mycket långt borrhål i gammal is.

Livet söker sig verkligen fram överallt.
Och just detta är en av de mest glädjande nyheter som kan uppbringas.
Liv är fantastiskt - tänk på det.

Jag tänker inte gå in på vad som döljer sig på andra planeter, men en sak är säker.
Liv söker sig fram överallt där det finns minsta förutsättning.

Det finns en tanke, eller rättare sagt många tankar bakom allt.
Vi är.

Vår värld är inte förstörelse, vi är inga naturliga onda eller goda människor.
Vi är vad vi själva och andra gör oss till.
Vi är alla individer men sammantaget är vi något mycket större.

Jepp, jag tror på vad mannen som sargades på korset en gång sade
Och trots världens kaos kommer till sist sanningen att segra.

Ordo ab chao.
Ordning ur kaos.

I morgon surar jag över något igen, men just i dag känner jag för mycket hopp för att kritisera, gnälla eller vara pest och kolera för irriterade Folkpartister.

Det kommer en annan tid.

Och för de som undrar, nej - jag har inte tagit något preparat och jag är antagligen inte galnare än någon annan.
Eller kanske lite.

Men poängen är ändå, jag är för glad att jag lever för att just i dag kritisera andras leverne.
I morgon blir det dock andra bullar. :)

SvD  SvD   SvD   SvD