Analfabeterna på marsch ut ur skolan

Sverige halkar efter i den internationella kunskapsligan och det står allt klarare att visionen om det nya svenska kunskapssamhället var just blott och bart en dröm från en folkpartiledare tillika yrkesmilitär som inte har vetat var landet ligger sedan man en gång jagade minkar i den svenska skärgården.

Lärarkår och allmänhet jublade när det genom Björklunds försorg stod klart att andra mer skärpta regler skulle gälla. En ny sheriff hade kommit till staden och nu skulle mobiltelefoner beslagtas och ordning och reda med tillhörande uppsträckningar stod på schemat.
Så bra det skulle bli och så illa det blev.

Det är lätt att glömma historiens vingslag men för inte mer än två valkampanjer sedan hävdade borgerligheten att de kunde lösa alla problem - faktiskt hur lätt som helst. Det var generationer av socialdemokratisk flumpolitik som bar skulden all och allena för hur det stod till. Sedan dess har vi som bekant begåvats med en ny arbetarregering och allt har bara blivit sämre.

Att låta vem som helst starta friskola har blivit något av den nya regeringens paradgren. Detta har i sig inneburit att utländska risk-kapitalbolag kunnat plocka ut miljonvinster som sedan förts ut ur landets gränser.
På vilket sätt detta hjälpt upp den svenska ambitionsnivån som är att bli ett av de bästa länderna i världen går att diskutera. Men som vanligt med den nya arbetarregeringen har man sålt ut sig lite här och var.

Att införa särskilda satsningar på skolor där elever har störst behov kan te sig som en rimlig och logisk tanke om nu ambitionen är att höja kunskapsnivån. Men ur borgerlig synpunkt är detta tydligen att likställa med kommunism. Man menar att ett sådant synsätt innebär att alla får det lika dåligt istället för lika bra.
Någonstans haltar resonemanget - vill man eller vill man inte hjälpa alla?

Stora klasser är en styggelse och har så alltid varit. Borgerligheten har dock inga ambitioner att minska på klasserna och därmed öka lärartätheten.
Kostar pengar - inte bra.
Men att privata risk-kapitalbolag gottar sig i skattebetalarnas pengar går tydligen bättre.

Att öka elevdemokratin kan ses som en god möjlighet att stärka elevernas inflytande samtidigt som de får förståelse för den demokratiska processen. Detta går antagligen helt emot utbildningsministerns visioner.
Där är det som bekant herre och hund som gäller - master and slave. Elever skall vara elever och lärare skall vara  av Gud utsedda. Den skolpliktige förväntas sitta som ett tänt ljus medan läraren undervisar på sina villkor och passar det sig inte plockas lämpliga bestraffningsåtgärder fram.
Ordning och reda.

Jytte Guteland menar att alla partier borde släppa sina positioner för att gemensamt försöka göra någonting åt skoleländet. Detta kan väl ses som ett slags önsketänkande för inte är väl den nya arbetarregeringen intresserade av att ta intryck från den gamla?
De har ju vind i seglen nu - vilken idiotpolitik de än för.
Men lycka till Jute.
Annars kom igen när du blivit partiledare och driv frågan tillsammans med allt annat som de gamla sossarna numera är för räddhågsna att ta itu med.

SvD