Dagbladet skriver i en artikel om hur man i olika sammanhang luras av det visuella intrycket när det gäller foton på mat i kokböcker och det skådebröd man ibland kan se på restauranger.
Man snitsar helt enkelt till bakverket, limpan eller hamburgaren så att den skall se riktigt läcker ut och det är väl inget konstigt med det?
Att innehållet i den produkt man förevisar kan bestå av princip vad som helst (inklusive gips) gör inte så mycket för ingen kommer att äta den ändå.
Man lurar ögat för att uppnå ett specifikt syfte och man gör det så bra.
Från det vi föds är vi formade för att ta intryck av våra sinnen varav synen är det viktigaste.
Det vi ser eftertraktar vi och en smart reklammakare vet precis hur han skall tänja våra synfält så att det passar in i marknadsplanen.
När man utformade femtiotalets bilannonser anlitade man tecknare som på ett mycket hantverksmässigt sätt gjorde interiörbilder där baksätet i bland kunde få plats med en hel familj fast bilen i fråga blott var en liten Ford Anglia eller Fiat.
Inte så tilltalande karosslinjer kunde med ett penseldrag snitsas till och illustratörerna fick jobba hårt för lönen.
Nuförtiden finns inga sådana annonser.
I stället är det fotomodeller som med datorns hjälp får sina små valkar och gropar i låren bortredigerade så till den milda grad att småtjejer gråter sig till sömns på nätterna för att de inte kan vara lika perfekta.
Och för att gå ett steg längre.
Titta på politiken där det visuella sedan länge spelat en avgörande roll.
Smarta PR-konsulter fixar och donar med våra folkvalda så att de skall passa in som produkter.
Fredrik Reinfeldt bantade ner sig ganska ordentligt innan de nya moderaterna fick fäste i folksjälen.
Mona Sahlins sminkning och utseende utnyttjades å andra sidan av motparten i de mobbningskampanjer som grasserade främst på Internet.
Reklammakare och andra opinionsbildare sysslar konstant med att använda sig av det vi ser för att också få oss att känna.
Kom i håg den ilska som väcktes bland folket då Mona Sahlin poserade med en dyr väska som hon (om jag inte minns fel) hade fått i gåva.
I sammanhanget skall man komma ihåg att också pressen är en viktig, om inte den största opinionsbildaren av alla.
Vad vi ser påverkar oss alltså i alla sammanhang.
Det kan vara värt att tänka på det emellanåt.
Köper vi egentligen en vara för att den är bra eller har vi med reklamens hjälp blivit manipulerade därtill?
Som allergiker har jag ofta funderat på hur medicinerna kan skilja så mycket i pris när de innehåller precis samma substans?
Någonstans borde väl människor förstå att det är dumt att köpa dem dyrare varan?
Men produkten lever ändå vidare och anledningen är naturligtvis att den är väl etablerad genom visuella marknadsföringskampanjer.
Ett annat exempel är huvudvärksprodukter.
Vi har alla sett den numera utjatade blåvita lilla mannen göra reklam för ett piller som är mycket dyrare än konkurrenternas likvärdiga.
Människor köper på grund av de ser en liten skojig gubbe framför sig när de står vid varuhyllan.
Så dumma är vi.
Egentligen borde vi få lära oss redan från skolan hur vi manipuleras genom våra sinnen och vilka risker det kan medföra.
I bland är det inte så oskyldigt som vilken hamburgersort reklammakarna får oss att välja.
Samma mekanismer kan också användas för att skapa totalitära stater och fascism.
Principerna är applicerbara i alla sammanhang.
Nazisterna visste om den makt som ligger i betraktandet..
Leni Riefenstahls propagandafilm: "Viljans triumf" var en mycket viktig ingridiens i den giftiga soppa som sedan blev Nazityskland med alla dess följder.
Steget från en konstgjord köttfärslimpa fotograferad för en kokbok och Hitlers terrorvälde kan te sig långt men är i själva verket samma sak för en opinionsbildare.
Ett jobb är ett jobb.
En duktig reklammakare tackar aldrig nej till ett arbete oavsett vilket parti eller syfte som representeras.
Det fick i alla fall jag lära mig när jag läste reklamlära, och jag antar att det är en generell livsåskådning hos de av marknadskrafterna utvalda.
Det finns inga skrupler bara cash.
SvD
DN
No comments:
Post a Comment