"Vad som inte dödar mig, gör mig starkare"
Gamle Nietzche som inte bara funderade över ett Gudsrelaterat dödsfall hade även en del andra sunda åsikter som i sinom tid rönte uppskattning bland nazisterna, däribland alltså uppfattningen om att det som inte dödar stärker.
Och vad kan väl vara mer passande än att återigen lyfta fram hans teorier i ett samhälle som allt snabbare går mot en social sammanslutning till förmån för individens evolution och det socialdarwinistiska komplex som därav följer?
Översatt kan man också säga att den som överlever den överlever, måhända stärkt av kampen, medan den svage går under utan att så mycket (bör) ordas om den saken.
Och nog har vi märkt på sistone hur tumskruvarna dragits åt för de som av tradition kallas "svaga" i takt med att sjukförsäkringar och annat har förändrats. Naturligtvis handlar det om statens väl och omsorg gentemot den enskilde individen. För visst utvinner man störst lyckopotential ur någon som fått kämpa extra hårt?
Och vi kan alla vara överens om att det daltades något alldeles förskräckligt med "utsatta" grupper under det socialdemokratiska styret. Människor hade det så bra och blev så strukna medhårs att ingen upplevde ens den minsta motgång och vad händer med framåtandan då?
Sanningen är att människor behöver motgångar för att få motivation och för att kunna lyckliggöra sig själva. Själv är bäste dräng och aldrig skall vi tillbaks till snyltarsamhället igen.
Det har exempelvis varit ett väldigt ståhej från Socialdemokraterna vad gäller de långtidsarbetslösa och regeringens eminenta utslussningsanstalt FAS-3. Människoovärdigt, gråter sossar och anklagar regeringen för än det ena än det andra. Men är det då så konstigt?
Dessa människor är själva essensen av det hjälplösa avskräde som tillhör Socialdemokraternas kärnväljare.
Regeringen har insett att det nödvändiga i att hjälpa "utsatta" människor inte ligger i att underlätta för dem att studera eller att få en riktig lön.
Nej, själva utmaningen är att göra det så svårt för dem som möjligt så att de tar sig ur sin situation av egen drivkraft. Först därefter kan de gå stärkta och rakryggade.
Det som inte dödar härdar.
Blod, jord och arbete.
Ett annat lyckligt tillkännagivande som förts fram tack vare den nuvarande regeringen, är barmhärtigheten om de allra sjukaste. Numera kan man som bekant själv få sin livsuppehållande vård avbruten och det är bland det bästa som beslutats om. För hur kränkande är det inte för en människa att sakna förmåga att klara sig själv i ett samhälle där optimism och framåtanda är de hörnstenar som vi vilar våra barns framtid emot?
Det är om omsorg för den allra svagaste som regeringen infört denna lagändring och det är min största förhoppning att vi i framtiden kommer att få se fler av dessa självinsiktsfulla människor.
Vården skall inte vara en slutförvaringsplats för mänskligt avfall och det borde dessa vårdtagare inse.
Är man inte frisk nog för att jobba finns det heller ingen anledning att uppbära samhällets resurser. Ett alldeles utmärkt sätt att skilja agnarna från vetet i det fallet är att ta bort så mycket av sjukersättningen som möjligt eller att precis som regeringen gjort, motivera sjuka att arbeta över egen förmåga.
Klarar man inte av något arbete alls kanske man borde fundera lite över sin egen framtid och om man verkligen vill vara en börda för sin granne och vän? Det finns ingenting så ynkligt som en människa utan heder och kan man klara ett värdigt "avslut" är naturligtvis det bättre än att ligga till last.
Vi som arbetar betalar ur egen ficka för vård, omsorg och så vidare, och våra skattepengar skall naturligtvis främst gå till oss själva. På vilket annat sätt skulle ett fruktbart samhälle kunna fungera?
Regeringen har tagit många små steg mot ett bättre samhälle och vi ser nu hur framtiden stakas ut av alliansens duktiga ideologer. Attitydsförbättringsarbetet kommer att fortgå och det är med tillfredsställelse som vi noterar att den störste av dem alla, Per Schlingmann, fått friare tyglar. Per är en utmärkt reklammakare med bland annat värktabletten Ipren på sin meritlista och det vet vi all hur populär den tabletten är.
SvD
SvD
3 comments:
Ditt engagemang imponerar onekligen. Nån dag vill jag se dig göra en krönika som skissar hur vi skapar alternativen i god anarkistisk anda.
Take care.
Eller varför inte den totala revolutionen där även medvetandet är inkluderat, allt annat är för profant.
Naturligtvis, anarkism kan inte existera utan ett helhetstänkande, det är inte mekanik lika lite som det är bombkastande utan ett förhållningssätt till tillvaron.
Sen kan man ju föralldel börja med förhållandevis enkla saker för att implementera det, varför inte börja med att t.ex. ta makten över våra liv ? :)
Post a Comment