SD's nästa, bilderböcker för barn

En pedagogisk bok för barn där de får lära sig vad som händer en terrorist som hotar det fredsälskande stora landet i väster retar vissa grupper inte utan anledning. Med terrorister menas precis som här hemma i Sverige muslimer, även om den galne norrmanen temporärt bytt perspektiv på folk. Men att högermän skjuter på sossar är vi under alla omständigheter vana vid  även om det går några år emellanåt.

Som alla ändå vet är muslimer terrorister, och var och en av dem är en potentiell levande bomb, eller åtminstone några, kanske en. De övriga är i full färd med att nästla sig in på strategiska platser i det svenska samhället (politik, media) inför det stora övertagandet som sker när nativiteten har överträffat alla förväntningar och svensken är kvar som en liten utblandad enklav i ett land fyllt av Moskéer och sharialagar.

Däruti ligger fruktan.
I Sverige gör vi dock inte barnböcker om ämnet. (Än så länge)
Vi har i stället haft de anonyma pissrännorna som tidningarna en efter en plockar bort.
I USA går det dock bra med både det ena och det andra.

Syftet med boken är som Rådet för amerikansk-islamiska relationer mycket riktigt påpekar ett sätt att indoktrinera barnen till hat mot dessa utövare av snart världens största religion.
Islam växer så det knakar - kristendomen backar.

Samma rädsla som man känner i USA finns också i Sverige - skillnaden är dock att det är den konservativa kristna högern som känner sig allra mest hotad där medan vi i Sverige som är helt avkristnat har mer irrationella rädslor.

Det ligger ett direkt vansinnigt drag i att känna rädsla för en världsreligion och dess utövare.
Naturligtvis finns det vid en så stor religion alla typer av människor behäftade men oftast klumpas de ihop till ett. Ytterst märkligt

Det finns säkert människor även i Sverige som skulle kunna tänka sig att dela ut målarböcker till barn föreställande muslimer i diverse kränkande situationer bara de vågade.
Förr hade vi Albert Engström som förutom att rita kolingen och militärer med mittbena också gärna gav sig ut i den antisemitiska fåran.

Det var inte så kontroversiellt att rita judenäsor på den tiden och nog indoktrinerades både ungar och vuxna till ett brinnande förakt mot juden. Detta var förstås innan Hitler gjorde slag i saken och invaderade Polen.

Det är alltid lätt att hitta syndabockar - vi mot dem temat är ingen nyhet i Svensk historia.
Hur det gick för judarna vet vi och för deras del var det inte slut med problemen bara för att de fick ett eget land. Om jag kommer i håg rätt så var det sju stater som omgående förklarade krig efter att man utropat sin stat....och så där har det fortsatt.

Det är under alla omständigheter korkat att misstänkliggöra människor för deras religiösa övertygelse. Ingen kan egentligen säga vem som har rätt eller fel.
Och vi är(nästan) alla Abrahams barn.

Den kristna högern (även i Sverige) är väldigt mån om att samla pengar på hög och när det gäller omtanken och barmhärtigheten om den lilla människan så drar man sig inte för att följa de makthavare som går hårdast åt de svaga.

Man gömmer sig bakom bibeln samtidigt som man förbryter sig mot de mest grundläggande budskapen.

Den äkta kristendomen hittar man inte hos dessa människor ty de är skadedjur precis som den ytterlighet av islam som predikar hat mot västerlänningar.

Det är inte kristet att ge ut en bok för barn där man utmålar muslimer som terrorister,
Och det är inte humant att så som länge skett i våra dagstidningar under skydd av anonymitet fylla rad efter rad med propaganda mot invandring och islam i synnerhet.

Människor söker konflikt i stället för samförstånd och jag tror inte att den här världen någonsin blir hel förrens religionerna möts och etablerar ett varaktigt utbyte.
Först då har de verkliga missdådarna anledning att oroas.
Och till dessa räknar jag likväl den som skriver böcker för barn om hur man lär sig att hata.


DN
Expressen
Dagen