Tillbaks från de döda...

Efter en lång tids frånvaro tänkte jag börja skriva så smått igen.

Mycket har hänt.

Vi har blivit av med en regering som förorsakat många människor stor skada och det känns väl sådär ändå att sossarna och miljöpartiet regerar.

Synd dock att alliansens stödparti nummer ett - Sverigedemokraterna röstade med de blåa och fick igenom en budget som hindrar regeringen från att ge sig i kast med några av sina hjärtefrågor.
Nämligen hur man på bästa sätt skall hantera sjuka och pensionärers fattiga tillvaro så att de åtminstone får det något bättre.

Något som också seglat upp och nästan nått nivån av en härdsmälta är invandringsfrågan.

Den vanlige svensken har börjat skruva på sig när det talas om storlekar på runt hundratusen immigranter om året.

Det motsvarar en större småstad varje år.

Rädslan är dock obefogad.

Kostnaden är några miljarder per år och det är inget som kommer att märkas i plånboken för de som är mest oroliga.

Det vill säga sådana som du och jag.

De rika bryr sig inte - eller rättare sagt de gnuggar sina händer.

Det handlar ju om invällande potentiell arbetskraft vilka lär konkurrera om slantarna med resultat att de där företagen som gnällde om resturangmomsen får påfyllning av desperata människor som kommer att jobba för ingenting.

Det är ju ett sätt att se på det hela.
Den negativa sidan om man så säger.

Jag har dock fått lära mig den hårda vägen att se det positiva i saker.

Faktum är att du och jag är delaktiga i att hjälpa utsatta som riskerar lemlästning, våldtäkt och mord.

Varje flykting bär dessutom med sig sina traumatiseringar.
Även om man kommit undan helskinnade finns det mödrar, fädrer, barn och andra släktingar som inte klarade att ta sig till räddningen.

Vi skall vara stolta över att vi lever i ett öppet land dit människor kan komma utan att få en fot i ansiktet.

Sverige klarar utan vidare att svälja några hundratusen till.

Visst det fattas bostäder.
Men det är bara att bygga.

Människor kommer i arbete, pengar rullar in och i slutänden kommer vi att tjäna pengar...tro mig.

Det som gör ont och sticker i ögonen är naturligtvis hur klippare som Bert Karlsson lever gott på att hyra ut bostäder för miljoner.

Ett ruttet system som borde göras om helt.

Kommunerna skulle vara skyldiga att hålla med bostäder på ett annat sätt än idag, och därmed ha rätt att konfiskera de utrymmen som riskkapitalisterna tillhandahåller.

Det kunde göra Bert Karlsson gott att känna medmänsklighet utan att plundra skattebetalarna.

Vi står inför stora utmaningar nu.
Alla får göra så gott de kan även om det innebär att man får kliva ur sin bekvämlighetszon ibland.

Vad har mer hänt då?

Det var med stor tillfredsställelse jag noterade att Maud Olofsson kastades ut i kylan.

Vägrar man komma till konstitutionsutskottet och ställas till svars för sin egen klantighet förtjänar man inga uppdrag överhuvudtaget.

Det stör mig dessutom fortfarande hur dåvarande regeringen med Olofsson kunde vara så kallsinnig. under Saabkrisen.

Tänk om inte den italienska staten hade stöttat Fiat, eller den franska Renault?

Saab hade en så otroligt stor samlad kompetenskälla att det till skillnad mot NUON-affären skulle ha varit en investering att slänga in några miljarder i det företaget.

Vi kommer tyvärr att få leva med efterverkningarna av den förre regeringens politik många år framåt.

Förhoppningsvis blir det ändå lite bättre ju längre den nya regeringen får regera.
Tittar man på opinionsundersökningar är läget ganska oförändrat sedan valet.

Visst SD får runt femton procent, men det är ändå glädjande att se vänstern öka.
Jag hade föredragit en regering med V och S istället för MP - men man kan ju inte få allt här i världen.

Jag ser ändå an mot framtiden med tillförsikt.
Det borde du också göra...